Sök:

Sökresultat:

1520 Uppsatser om FÖRÄNDRAD MARKNAD - Sida 1 av 102

Att leva med förlamning : Faktorer som pÄverkar livskvaliteten ur ett patientperspektiv

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och hur de upplever omvÄrdnadsarbetet : En litteraturstudie

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Att vara anhörig till en demenssjuk familjemedlem

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Sjuksköterskors uppfattning av strukturell empowerment pÄ svenska vÄrdavdelningar : En kvantitativ studie

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Differentierings- och positioneringsmöjligheter pÄ en mogen marknad - En undersökning av den svenska hemelektronikmarknaden

Uppsatsen undersöker om det Àr möjligt att differentiera och positionera sig pÄ en mogen marknad, detta med hjÀlp av en studie av den svenska hemelektronikmarknaden. Vi undersöker följande aktörer; El-Giganten, Expert, ONOFF och SIBA. Vi undersöker marknaden genom en konsumentundersökning dÀr vi fÄr fram vilka differentieringsvariabler konsumenterna vÀrdesÀtter, vart de gör sina inköp, samt vilka differentieringsvariabler de förknippar med de olika aktörerna. Slutsats: Vi anser att de gÄr att differentiera och positionera sig pÄ den svenska hemelektronikmarknaden, och dÀrmed en mogen marknad, förutsatt att det finns differentierings- och positioneringsvariabler som konsumenterna vÀrdesÀtter..

Nord Pools olika prisomrÄden, samma marknad?

Sverige Àr pÄ vÀg att förÀndras via uppdelning i flera prisomrÄden pÄ den Nordiska gemensamma elmarknaden. MÄnga skandinaviska lÀnder som agerar pÄ Nord Pool Àr redan uppdelade i prisomrÄden. Olika prisomrÄden i ett land innebÀr att landet har olika elpriser pÄ en och samma marknad, Nord Pool. För att definiera en relevant marknad kan man undersöka om olika prisserier följer samma lÄngsiktiga trend. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de lÀnder som Àr uppdelade i olika prisomrÄdena pÄ Nord Pool tillhör en och samma marknad.

Segmentering och varumÀrkespositionering pÄ dagens marknad för miljövÀnlig el

Uppsatsen har för avsikt att segmentera dagens marknad för miljövÀnlig el. Detta för att se hurföretag kan positionera sitt varumÀrke pÄ marknaden. Teorin i uppsatsen omfattas avpositionerings-, varumÀrkesutvecklings- och segmenteringsteori. DÀr skapar vi Àven en bredsegmenterings-modell som vi kallar VMA-modellen med fyra olika segment och som baseras pÄtre tidigare segmenteringsmodeller. Med denna som grund gjordes en enkÀtundersökning i Uppsala och pÄ Internet.

Hur bör man gÄ tillvÀga vid en lansering av en ny produkt pÄ en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka marknadsföringsÄtgÀrder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt pÄ en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritmarknaden, som Àr ett tydligt exempel pÄ en marknad dÀr reklam Àr förbjuden. Vi har studerat en mÀngd olika marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som Àr mest effektiva för att nÄ ut till slutkunden pÄ en reklamlös marknad. Genom att studera en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ, har vi funnit andra marknadsföringsÄtgÀrder att ta till för att nÄ ut till konsumenten och att vissa lÀmpar sig bÀttre Àn andra pÄ denna marknad samt att de i kombination Àr ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sÀttet att nÄ ut till slutkunden Àr att företaget ska rikta sina marknadsföringsÄtgÀrder direkt till konsumenten och inte gÄ via mellanhÀnder.

FrÄn Sverige till RosengÄrd - Studie av en etniskt diversifierad marknad

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄdana fall hur, företag anpassar sina marknadsföringsinstrument pÄ en lokalt etniskt diversifierad marknad. Vidare Àmnas studera om företag, pÄ central nivÄ, tillvaratar lokala butikers/kontors erfarenheter och kunskaper av en etniskt diversifierad marknad. En kvalitativ metod valdes eftersom vi Àmnade skapa en djupgÄende förstÄelse och helhetsuppfattning av den undersöka företeelsen. Djupintervjuer genomfördes med företagsrepresentanter frÄn fallföretagen samt med experter pÄ den studerande företeelsen. Dessa intervjuer utgjorde empirin som sedan var grunden för analysen och slutsatserna.

Försiktighet, marknad eller miljö? - En diskursanalys av prioriterade omrÄden i EU:s lagstiftning om genmodifierade grödor.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i nÄgra av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter frÄn senare tid vad gÀller hanteringen av GMO-produkter, och har dÀrmed pÄverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsÀtter sig EU:s grundlÀggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken pÄ att försiktighet och marknad inte alltid Àr kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har ocksÄ mÄnga gÄnger visat sig fÄ lÀmna plats för en sÀkerhetsdiskurs fokuserad pÄ mÀnniskors sÀkerhet, dÀr miljön kommer i andra hand och inte ses som det primÀra att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av mÀnniskors och samhÀllets rÀdsla och krav pÄ sÀkerhet, snarare Àn en diskurs som prÀglat och pÄverkat samhÀllets instÀllning till GMO..

Internationella skillnader i ledarskapet? : En studie av svenska snabbmatsrestaurangers överlevnad pÄ en marknad  som prÀglas av stordriftsfördelar

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bÀst under lÄgkonjunktur och andra ekonomiskt svÄra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och kÀnslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera pÄ den hÄrda internationellt konkurrensutsatta marknaden..

Marknad eller arbetsplats

Under en vÀldigt lÄng tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra nÄgot tillsammans har systematiskt inte tillÄtits korsbefrukta varandra kunskapsmÀssigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istÀllet anvÀnda oss utav den, vilket innebÀr att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som mÄnga gÄnger finns inom företaget likvÀl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste Ären att tilldela organisation/företag egenskaper som mer pÄminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsÀtt genom att se bortom teoretiska modellers barriÀrer för att se om det finns kunskap att inhÀmta.

Hur en marknad kan ses som upplevelse och Event marketing samt stÀrka en kommuns varumÀrke

Marknader har i alla tider varit en viktig mötesplats, dÀr folk bland annat skött hushÄllens inköp. Under 1900-talet suddades marknadens ursprungsroll ut, eftersom flera substitut uppkom, frÀmst snabbköpen. Syftet med studien var att undersöka vilken roll en marknad spelar i dagens samhÀlle och om man kan se pÄ marknader som Event marketing. Syftet var ocksÄ att öka förstÄelsen för vad Noramarken betyder för Nora kommuns varumÀrke. I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetod och problem frÄgorna har angripits genom ett deduktivt angreppssÀtt.

Svenska Spel Be(s)t on Net? - Ett statligt företags möjligheter till att konkurrera pÄ en ny marknad

Genom att se till Svenska Spels konkurrensfördelar, omgivning och resurser, utreda hur det som statligt företag vid en ökad konkurrens med utlÀndska aktörer, vilka verkar pÄ en oreglerad marknad,agerar genom att utveckla och förÀndra sin strategi, kan behÄlla sina marknadsandelar..

Drivkrafter till den lokala maten : nÀtverket pÄ Bondens egen Marknad i Uppsala

I en tid dÀr allt fler smÄ lantbruk lÀggs ner till fördel för storskaliga gÄrdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en samhÀllsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjÀlper smÄskaliga producenter. Producenterna fÄr ta del av en mÀngd fördelar genom sin försÀljning pÄ marknaden. PÄ marknadsplatsen fÄr de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försÀljningskanaler och ger producenten chansen att fÄ feedback pÄ sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstÀmpel?.

1 NĂ€sta sida ->